Fem undersköterskor i parkmiljö. De ler. Två har arbetskläder på sig, tre bär privata kläder.

Ordboken för vård och omsorg höjer kvaliteten

I Skurups kommun arbetar sex språkombud som, förutom att de är undersköterskor, har som uppdrag att värna om språkets viktiga roll som arbetsredskap. Ordboken som Skurups kommuns språkombud tagit fram har blivit en succé och nu sprider sig ryktet bland andra skånska kommuner. 
 

– Det var under utbildningen till språkombud som vi kom på idén att göra en ordbok, berättar Jette Reschke, som har fått utmärkelsen Årets språkombud i Skåne. Idén kändes självklar och behovet var stort. Kommunikation är ju vårt främsta redskap i arbetsvardagen.

Språket spelar en avgörande roll

Ola Bentzen, vård- och omsorgschef, imponeras av arbetet med ordboken och den effekt som den har fått:

– Kommunikation är det viktigaste redskapet gentemot våra kunder. Om vi använder samma ord men menar eller uppfattar olika saker är det lätt att språkförbistring uppstår. Ordboken har visat sig vara ett effektivt sätt att överbrygga den språkförbistringen.

I takt med att de äldre blir allt fler ökar rekryteringsbehovet till vård- och omsorgsyrkena. Vi måste helt enkelt hitta rätt personal bland de ungdomar och vuxna som finns i samhället. I den rekryteringsbasen finns naturligtvis både de som har svenska som modersmål och de som har svenska som andraspråk. Även den med svenska som modersmål som kommer in på en arbetsplats som vikarie eller nyutbildad behöver snabbt kunna sätta sig in i språkbruket på avdelningen.

Skurups kommun har sex språkombud

Det är Vård- och omsorgscollege som anordnar språkombudutbildningarna. Vård- och omsorgscollege är ett rikstäckande samarbete mellan arbetsgivare och utbildare på vård- och omsorgsområdet och finns i hela landet. Det finns andra yrkesgrupper som har liknande organisationer, exempelvis teknikcollege.

Flertalet skånska kommuner har språkombud. Skurups kommun har sex stycken.

– Tänk dig själv om du kommer som nyanställd eller vikarie till en arbetsplats, säger undersköterskan Mirjam Espenkrona. Det är inte självklart att du kan alla termer och benämningar från början, även om du har arbetslivserfarenhet.

– Exakt, säger Kristina Persson som också är med när Inblick träffar språkombuden. Som när jag började arbeta här. Vi skulle ha APT. APT? På min förra arbetsplats kallades arbetsplatsträffen någonting annat.

Böjsor, hossor och pantofflagröd

Gruppen ger exempel på sådant som de ofta säger, som det inte är självklart att alla känner till:

– Någon kund kan ha drabbats av en UVI – urinvägsinfektion.

– Vi säger ”Har du tömt KAD?” KAD är en kateter, en tunn och mjuk slang som leder ut urin ur urinblåsan.

– Man kan vara uska eller ssk, det vill säga undersköterska eller sjuksköterska.

– Ibland handlar det om hur vi uttrycker oss istället för att säga rakt ut vad vi menar: ”Fru K somnade in i natt”. Det är inte alla som förstår att hon inte kommer att vakna igen.

Ett och annat skånskt ord finns också med:

– Böjsor, hossor och pantofflagröd! säger Bridget Cumba och ler. Ibland säger jag hellre de orden även på fritiden, än byxor, strumpor och potatismos. Då skrattar min familj.

Ett gemensamt arbete

När tiden är knapp och det måste bli rätt är ordboken ett välkommet verktyg. Den finns i verksamheten och ska synas där personalen vistas. Och att utveckla den har varit ett gemensamt arbete:

– Vi gick ut till alla undersköterskor och uppmanade dem att komma med bidrag till boken. Även sjuksköterskorna var delaktiga. En undersköterska för ofta vidare viktig medicinsk information till en sjuksköterska och då måste det göras på rätt sätt. Och en undersköterska är ofta den som tillbringar allra mest tid med kunden. Då krävs det att man förstår varandra.

Arbetet med ordboken har lett till många aha-upplevelser och idag är det vanligt med språkliga diskussioner bland personalen. Även personal som har arbetat länge i Skurups kommun använder ordboken. En undersköterska med dyslexi har berättat att hon har stor nytta av ordboken när hon ska skriva dokumentation.

– För semestervikarier, nyanställda och personer med annan språkbakgrund än den svenska är boken ovärderlig, säger Mirjam Espenkrona.

Tydlighet är A och O

Mycket av det som listas och får sin förklaring i ordboken är förkortningar och namn på hjälpmedel, men de har också skrivit in det svenska bokstaveringsalfabetet – Adam, Bertil, Cesar…

– Det är jätteviktigt när vi talar i telefon och ska uppge namn eller adresser. Ibland har den vi talar med inte svenska som modersmål och det kan hända att den som arbetar hos oss inte har det heller. Det är oerhört viktigt att kunna överföra information korrekt, säger Tali Strandberg.

Finns det ett ”före och efter ordboken”?

– Ja, slår Jette Reschke fast. Många har kommit till oss och berättat hur bra den är att ha i arbetet, eleverna på vård- och omsorgsprogrammet på komvux använder den och en hel del andra skånska kommuner visar intresse.

Gruppen avslutar med att konstatera att detta bara är början. Bra kan bli ännu bättre och nu kommer möjligheten att sprida erfarenheterna vidare till andra arbetsplatser.

Språkombuden i Skurups kommun är redan i gång med nästa kvalitetshöjande projekt.

– Vi samlar in synpunkter och förslag från medarbetare som har ett annat modersmål än svenska. Det gör vi för att bli ännu bättre på att ta emot och introducera anställda och vikarier. Vi brinner för vårt arbete och vill att alla medarbetare ska trivas här! säger Jette Reschke.

 

Text och foto: Annika Dacke, kommunikationsstrateg

Torsdag 2 juni 2022

På inblickskurup.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies.