Johan Bolinder och Sven-Bertil Persson står utanför kommunhuset. Båda har blå kostym och representerar olika skeden i kommunens historia.

Skurups kommun fyller 50 år! Följ med på en tidsresa 1971–2021

I år är det 50 år sedan Skurups kommun tog sin nuvarande form. 1971 slogs tre kommuner samman till en. Inblick träffar Sven-Bertil Persson, en av Centerpartiets förgrundsgestalter som varit med hela vägen från de inledande diskussionerna i slutet på sextiotalet fram till idag. Tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Johan Bolinder (M) tar vi en titt på dåtid, nutid och framtid i Skurups kommun.

Lästid: cirka 4 minuter

– Startskottet för kommunsammanslagningen bestämdes till den 1 januari 1971, efter lång planering och politiska förhandlingar internt och mellan Vemmenhögs kommun, Rydsgårds kommun och Skurups köping, berättar Sven-Bertil Persson. Kommunblocket, som det kallades, hade 31 december 1970 10 487 invånare.

Gradvis övergång

Den samlade förvaltningen flyttade gradvis in i det nybyggda kommunhuset på Stora Torggatan, som hade butiker i gatuplan och det stora biblioteket på tredje våningen. Vemmenhög och Rydsgård behöll sina kommunkontor ett tag, så att övergången till ett enda kommunhus inne i Skurup skulle bli så smidig som möjligt för alla.

Det expansiva sjuttiotalet

Kort därefter fick sjuttiotalet upp farten i Sverige och i Skurups kommun, med dess enorma satsningar på småhusbygge och infrastrukturutbyggnad som elektrifiering av järnvägen, byggnationen och invigningen av Sturups flygplats och inte minst den nya moderna motorvägen E14, senare E65, som byggts redan 1967 och knöt ihop sträckan Malmö–Ystad.

Konkurrens om posterna

– Visst var det inte helt friktionsfritt när tre skulle bli en, minns Sven-Bertil Persson. Det handlade till exempel om vem som skulle få chefsposterna i den nya organisationen, hur resurserna skulle fördelas och de politiska mandaten – vi fick ju ett helt nytt och sammanslaget kommunfullmäktige och alla folkvalda från den förra kommunindelningen kunde ju inte följa med. Det låg en enorm spänning i luften och det var inte lätt för de sammanläggningsdelegerade, som hade som sin uppgift att utforma planer och rutiner för sammanläggningen.

Möjligheter till bättre service

– Självklart diskuterades konsekvenserna av centralisering – i den nya modellen var tanken att varje kommun skulle ha en centralort, vilken som största samhälle naturligt blev Skurup. Men det blev synen på vinsterna med sammanslagningen som tog över i slutändan. Från politikens håll såg vi positivt på hur man kunde arbeta för att stärka och förbättra service som äldreomsorg, skolor, vägar och vatten och avlopp.

Den nya kommunens första ledare

Den högsta tjänstemannaposten i en kommun på den tiden var kanslichef.

– Det fanns några som kände sig manade och gärna ville axla rollen. Den enade Skurups kommuns första kanslichef blev Stig Johansson, bördig från Blekinge, där han hade arbetat i kommunledningen i Lister-Mjällby och Sölvesborg.

Dåtidens roll som kommunstyrelseordförande fick Centerpartiets Erik Magnusson från Rydsgård, som blev kommunalråd på deltid.

Fortsatt utbyggnad under åttiotalet

Sjuttiotal gick över i åttiotal. Det stora villaområdet Saritslöv var fullt utbyggt och behovet av nya skolor och förskolor var påtagligt.

– Det var då vi investerade och byggde Östergårdsskolan. Familjerna på Saritslöv hade flyttat ut från Malmö för att leva i naturnära trygga omgivningar för barnen i samband med sjuttiotalets gröna våg. Många av husköparna arbetade med att bygga och sedan arbeta på Sturups flygplats, det var en stor arbetsgivare.

Nu behövdes det fler skolor och förskolor. Skivarps skola byggdes om och blev dubbelt så stor. Räddningstjänstens lokaler byggdes och på Bruksgården och Flintebro fick kommunen moderna äldreboenden.

”Du ska elektrifiera järnvägen och du måste lyckas!”

Sven-Bertil blev i samma veva kommunstyrelseordförande på heltid. Hans stora uppdrag var till en början snudd på ogenomförbart.

– ”Du ska elektrifiera järnvägen och du måste lyckas med det!” fick jag veta i samband med att jag blev vald. Det visade sig bli ett hårt arbete men sedan kom Skåneutredningen och då klarade vi det.

Orubblig framtidstro

Inblick undrar om det, med tanke på all denna framtidstro och expansion någon gång infann sig en tvekan. Hur föreställde man sig kommunen i framtiden – år 2000?

– På åttiotalet fanns det en stark framtidstro. ”Det går bra, allt går bra!”. Man skulle satsa.

Bostäder, skolor och infrastruktur lika viktiga frågor idag

Inblicks utsända och Sven-Bertil Persson stannar upp en stund och begrundar att allt som var viktigt då är lika viktigt nu – för kommunen med trygga natursköna omgivningar och pendlingsavstånd till städerna är de ständiga frågorna bostäder, skolor och infrastruktur.

Så knyts dåtid samman med nutid.

Johan Bolinder, nuvarande kommunstyrelseordförande, kommer in i samtalet:

– Ja, så är det verkligen. Frågorna lever kvar men lite förändrade. Numera, till exempel, när vi pratar om infrastruktur så innefattar det ju även fiberutbyggnaden och digitaliseringen av hemmet. Tillgång till stabil internetuppkoppling är avgörande för att invånare och företag ska kunna bo, arbeta eller etablera sig i kommunen. Inte minst nu när den fysiska arbetsplatsens placering successivt minskar i betydelse. Då finns det viktiga värden som gör Skurup attraktivt som hemkommun.

Ökad pendling till arbete och utbildning

Idag är det dubbelspårigt på Ystadbanan som är motsvarigheten till åttiotalets elektrifiering av järnvägen, med en skara på 5 000 pendlare som dagligen tar sig till arbete och utbildning på andra orter. 70–75 procent av pendlarna färdas västerut, vissa ända till Köpenhamn. Och Sturups flygplats utgör idag en viktig knutpunkt för företag och invånare som har kontakter och arbete i Stockholm.

Skurup i ett större sammanhang

– Samhällen förändras och nya behov uppstår, säger Johan Bolinder. Från att ha varit en kommun som blickar österut och samarbetar med kommuner i sydöstra Skåne är vi idag en del av Stormalmö och ingår i samarbetet Malmö-Lundregionen. Vi ser också hur samarbeten som Greater Copenhagen skapar möjligheter för Skurups kommun att få en röst inte bara regionalt och nationellt utan även internationellt i utvecklingsfrågor.

Krympande avstånd, större möjligheter

I januari i år påbörjades bygget av Fehmarn-Bältförbindelsen, som kommer att göra det möjligt att ta sig till Berlin på två och en halv timmar, något som kommer vara av stor betydelse för Skåne.

– Man kan säga att både digital och fysisk infrastruktur krymper avstånden och skapar fler valmöjligheter.

Det handlar om hela trafiksituationen

Inblick försöker sig på att skoja och undrar om utvecklingen riskerar att ”skena” iväg?

– Kanske det, skrattar Johan Bolinder och berättar att den ökade trafiken på Ystadsbanan som dubbelspårig järnväg kommer att leda till, innebär rent fysiska barriärer för Skurups invånare. Ökad tågtrafik ställer krav på att få till en planskild korsning, det vill säga antingen en bro eller en tunnel över eller under rälsen, så att genomfartstrafiken i centrala Skurup inte ideligen stoppas av de täta bomfällningarna.

– I diskussionerna med Trafikverket trycker vi hela tiden på och påpekar att vi måste se till hela trafiklösningen och att det är ett måste att fullborda ringvägen runt Skurups tätort.

Många vill komma hit och komma hem

Inflyttningstrycket på Skurup är stort – enbart januari–september i år har kommunen vuxit med 1,6 procent och för några månader sedan blev vi 16 000 invånare.

– Det är ständigt behov av fler bostäder. Ska vi uppnå det som vi föresatt oss i Vision 2030, det vill säga att vara 18 000 invånare år 2030 behöver vi fylla på med fler bostäder. Efterfrågan finns.

Vad önskar sig Bolinder inför framtiden för Skurups del?

Han tvekar inte. Svaret kommer direkt och med övertygelse:

– Planskild korsning över eller under järnvägen, fullbordad ringled och utbyggt cykelnät.

 


Tack till Sven-Bertil Persson!

Sven-Bertil Persson innehar idag en rad förtroendeuppdrag och bidrar till:

Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun
Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund
Skivarp-Dybäcksåns vattendragsförbund

 

Text och foto: Annika Dacke, kommunikationsstrateg

Hjälp med research: Mikael Heimdal, arkivarie
 

Torsdag 30 september 2021

På inblickskurup.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies.