Så planerar vi för trafiksäkerhet när Skurups kommun växer

- I det allra vidaste perspektivet kan man säga att medan man i stationssamhället byggde gatorna så att alla vägar ledde till tågstationen, arbetar vi i det moderna samhället på att leda trafiken runt samhället, utanför kärnan, säger Corfitz Nelsson. 

Höga hastigheter och framkomlighet för fotgängare

Självklart kommer vi inte runt hastighetsfrågan. Håller trafikanterna hastigheten? Inblick noterar de nybyggda refugerna på Föreningsgatan, som föregicks av en cirkulationsplats.

- Vi jobbar ständigt med att skapa en trygg trafikmiljö för oskyddade trafikanter och skapa lösningar som leder till att man håller den föreskrivna hastigheten. Vi arbetar utefter en hastighetsplan. Framöver kommer vi att utrusta de obevakade övergångsställena med extra skarp specialbelysning för ökad synlighet.

Förutom på Föreningsgatan har refuger tillkommit på Västergatan.

- Vid hundrastplatsen på Fabriksgatan handlar det helt enkelt om att få bukt med höga hastigheter. Folk sneddar där och drar på, säger Corfitz Nelsson.

Ett nytt övergångsställe kommer att anläggas vid Folkets park, för dem som går till tågstationen och behöver korsa vägen.

Samlar in trafikstatistik

- Vi använder trafikmätare, som kan beskrivas som en box med radar och mätutrustning, berättar Thomas Björby. Vi låter den sitta uppe under en till två veckor och mäter bland annat hastighet, antal fordon, riktning och tid på dygnet. Vi kartlägger belastningen. Då får vi fram bedömningskriterier så vi vet om det behövs åtgärder för att exempelvis sänka hastigheten. På vissa sträckor ser vi att 50 procent av fordonen kör så mycket över hastighetsgränsen att de skulle bli bötfällda i en kontroll.

Hur är trafikrytmen inne i samhällena?

- De som bor vid en gata har ofta bilden att trafikrytmen är för hög, men många gånger handlar det om enstaka fordon som gör de boende oroliga, säger Corfitz Nelsson. Vi mäter och ser vad resultaten säger. Därefter beslutar vi om åtgärd.

Cykelvanorna förändras

Cykelintresset är stort, det märks inte minst på alla kommentarer i de sociala kanalerna om cykelvägar.

- Det finns en cykelplan, som de som är intresserade kan titta i. För en kommun i vår storlek har vi byggt många cykelvägar, säger Corfitz Nelsson. Om vi bygger om en gata, antingen i samband med VA-arbete eller att gatan renoveras, lägger vi gärna till en gång- och cykelväg.

Fler och fler cyklar med lådcyklar. De blir allt vanligare hos barnfamiljer som transporterar barnen till och från förskola och skola. Då förändras behoven på cykelstråken.

- Vi behöver få bort en del cykelfällor, det vill säga bommarna som finns på cykelstigarna, som är till för att göra det ointressant för bilisterna att använda cykelstigarna som genvägar. Lådcyklar tar sig inte igenom cykelfällorna och de kan ställa till problem även för barnvagnar och rullstolar. Där blir det en balansgång. Hur mycket ökar risken då för att vi får upp bilar på gång-/cykelvägen? säger Corfitz Nelsson.

Trafikplanering som leder trafiken runt samhällena

Många invånare känner till att det finns en ambition att bygga färdigt ringleden, eller södra förbifarten som den ibland kallas, för att avlasta gatorna inne i Skurup.

- Det finns invanda mönster i hur man kör, säger Thomas Björby och ritar upp en grov skiss av Skurups gatunät. Ser du? Det finns dåligt med gator och vägar i öst/västlig riktning. Då blir det hög belastning på Jörgensgatan/Saritslövsvägen och på Fabriksgatan i Skurup. Det finns ingen rak, enkel väg i öst/västlig riktning, utan man måste snirkla sig fram genom samhället, stanna vid korsningar och vid järnvägsövergångar. För de flesta av dem som kör från Skivarp eller Abbekås och ska till Malmö är det invanda mönstret att köra genom Skurup för att komma till E65.

Hur planeras framtida parkeringsytor?

- Parkering arbetar vi med på olika sätt, säger Thomas Björby. Exempelvis kan vi reglera var och hur länge man får parkera och höja felparkeringsavgiften för att få ner antalet trafikfarliga felparkeringar. Annars handlar det om att vi vill skapa pendlarparkeringar. Vi vill tillgängliggöra för kollektivtrafik och cykel. Det ingår i vårt uppdrag från politikerna.

Den allra vanligaste trafikolyckan

- Den allra vanligaste trafikolyckan är en singelolycka där personen antingen cyklar eller går, berättar Corfitz Nelsson. Fall- eller halkolyckor är typiska olyckor.  

Tillsammans skapar vi ett omtänksamt förhållningssätt

Invånarna har ofta åsikter kring hur trafiksituationen ser ut kring skolorna.

- Målet med trafikplaneringen är att barnen ska kunna gå eller cykla på ett säkert sätt till skolan. Alla bilister vet att det är en hastighetsgräns på 30 km/h kring skolorna oh känenr till parkeringsreglerna. Vi måste samarbeta i trafiken och skydda barnen. I det synsättet finns inget ”Jag ska fram!”.

Läs vidare

På https://skurup.se/bygga-bo-och-miljo hittar du alla sidor som har med byggprojekt och vägarbeten att göra.

Text och foto: Annika Dacke, kommunikationsstrateg