Tryggheten ökar i livets slutskede med nytt arbetssätt

– Vård i livets slutskede innebär den sista fasen av palliativ vård, det vill säga de allra sista dagarna då patienten är i livet, berättar specialistsjuksköterska Camilla Andersson som är projektledare i Skurups kommun för det nationella vårdprogrammet i palliativ vård (NVP), som tillämpas sedan 1 december inom särskilt boende (i folkmun äldreboende) och inom LSS och hemtjänsten sedan 1 april.

All personal är utbildad i det nya arbetssättet

I Skurups kommun har alla sjuksköterskor, undersköterskor, chefer och legitimerad personal som fysioterapeuter och arbetsterapeuter genomgått utbildningen.

– Det är viktigt att våra verksamhetsansvariga har insikt i hur processerna som vi anställda arbetar i går till, så vi är väldigt nöjda med att alla har gått utbildningen, berättar Camilla Andersson. Även om ens kunskapsnivå är hög vill vi inte fastna i gamla hjulspår utan behöver ständigt utvecklas för att göra det bästa för invånarna. När alla är med på tåget pratar vi samma språk. 

Enligt Nationell vårdplan för palliativ vård (NVP):
”NVP,är ett personcentrerat stöd i vården av vuxna patienter med palliativa vårdbehov oberoende av tiden kvar i livet, ålder, diagnos eller vårdform (…) Materialet används utifrån patientens behov och enhetens val av arbetssätt. Innehållet baseras på Nationella Vårdprogrammet för palliativ vård, Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för palliativ vård, även Liverpool Care Pathway (LCP) och Svenska palliativregistret har använts som kunskapskällor.”

NVP som arbetssätt

– När en patient enligt medicinsk bedömning går in i livets slutskede går vi över i att använda NVP som arbetssätt, berättar Camilla Andersson.

Det innebär bland annat:

• Alla mediciner som används eller kommer att användas finns förberedda i samma rum eller lägenhet där patienten befinner sig, vilket gör att de vid behov kan användas direkt. 
• Dokumentationen övergår till att genomföras på papper och finns i en pärm som de anhöriga har full tillgång till eftersom de ses som en del av teamet kring patienten. Där förs allting in – läkarens eller sjuksköterskans bedömningar och undersköterskornas uppföljningar.
• Personalen arbetar enligt ett dygnet runt-schema som innebär att en sjuksköterska bedömer patienten var fjärde timme, varpå undersköterskorna följer upp och genomför åtgärderna.
• Enligt NVP kommer arbetsterapeut in i ett tidigt skede för att säkerställa att patienten har det bekvämt, exempelvis genom stöttande dynor. Samma sak gäller för fysioterapeuten.
• Arbetssättet är strukturerat, dokumentationen finns nära patienten och insatserna följer en struktur som ökar tryggheten för patient och anhöriga. 

Ökad vårdkvalitet ger stora fördelar  

– För både patient och anhöriga är det en stor trygghet att veta att en sjuksköterska kommer vid vissa tidsintervall dygnet runt, säger Camilla Andersson. Alla vet vad de andra ska göra. När sjuksköterskan gjort sin bedömning fyller hen i vad undersköterskorna ska göra och sedan blir det ny bedömning efter fyra timmar. 

I alla hemtjänstgrupper och på alla särskilda boenden finns det palliativa ombud. Dessa undersköterskor har som sitt uppdrag att sprida kunskap om palliativ vård på den arbetsplats där de arbetar. 

Camilla Andersson sammanfattar de faktorer som sammantaget höjer vårdkvaliteten för patienten:

• Vi får teamkänsla tillsammans med de anhöriga, som känner sig trygga och delaktiga.
• Sjuksköterskebedömningarna sker regelbundet enligt ett schema, så att patient och anhöriga vet när sköterskan kommer.
• Rehabiliteringspersonal finns alltid med i processen.
• Arbetsuppgifterna inom arbetslaget är tydligt definierade. 

Statistik

80 procent av förväntade dödsfall kommer att behöva palliativ vård och av de dödsfall som sker varje år avlider 40–50 procent i kommunens vård, övriga i Landstingets eller i specialistvården.
Många lever sina sista år på ett särskilt boende.